Faran i brunnen

Här i vårt lilla hörn av världen så är vi vana vid, och rätt bortskämda med riklig tillgång till rent vatten. Lite drygt 80 procent av oss får sitt dricksvatten och hushållsvatten via vattenfördelningsnät där vatten som behandlas i reningsverk fördelas vidare till användare. Resten av oss får sitt vatten från privata brunnar.

Var kommer vattnet som vi använder ifrån?

Vatten via den kommunala vattenförsörjningen är till hälften ytvatten. Ytvatten kallas vatten från rinnande vattendrag och sjöar som genomgår reningsprocesser innan det distribueras vidare till användare. Andra hälften av råvattnet är från grundvatten som bildas och förekommer i det lösa jordtäcket och i berggrunden.

Men vi har ju tillgång till rent vatten, eller?

Tittar man bakåt så har det hittills inte varit svårt. Kvaliteten på råvattnet har varit bra och det har funnits riklig tillgång till rent vatten.

På grund av att behov inte har funnits så är våra reningsverk idag tämligen enkla, dom har ju bara behövt rena bort dom vanligaste bakterierna. Beroende på område även vissa skadliga grundämnen och på senare tid miljögifter men ungefär där har gränsen kunnat dras.

Mikrobiologiska föroreningar är vi mindre bra förberedda för även om sådana har börjat förekomma och numera känner vi bättre till riskerna. Som exempel kan vi ta Östersund år 2010 där en magsjuka epidemi spred sig via kommunala dricksvattnet. Orsaken visade sig vara parasiten Cryptosporidium. I tre månader var invånarna tvungna att koka allt dricksvatten medan myndigheterna kämpade med att få bort parasiten ur vattnet och reningsprocesserna.

Utmaningen

Den stigande temperaturen kommer att sätta press på reningsverken. Dom kommer att få anpassa sig, och försöka förekomma alla nya problem som klimat omställningen kommer att föra med sig.

Man kan anta att överraskningar kommer på löpande rad, vart efter att ett problem blir löst så kommer nästa. Men med dessa är det även ansvariga myndigheter som är med och styr upp situationerna. Så man får hjälp.

Faran i brunnen

Över två miljoner av oss, eller ca 20 procent av befolkningen får sitt vatten från privata brunnar. Brunnarna är från olika tidsåldrar och gjorda efter regelverk som då har varit aktuella. Eventuella myndighetskontroller har kanske endast blivit utförda när brunnen var ny. Löpande kontroller över lång tid görs nästan aldrig, om inte fastighetsägaren eller den som bor i fastigheten gör det själva.

Uppenbart riskfyllt

Allt vatten som vi har tillgång till kommer i kontakt med även mindre önskvärda ämnen. Vattnet rinner som bäckar, floder och sjöar samt filtreras genom mark och stenar så det är naturligt. Det kan vi oftast hantera.

Avrinning däremot kan ställa till med problem. Häftiga regn och översvämningar blir allt vanligare som det nu ser ut.

Och vatten som rinner över områden för med sig föroreningar och ämnen som vi varken vill äta eller dricka.

Våra fem vanligaste föroreningar som finns i vattnet

1. Nitrater
2. Bakterier och virus
3. Arsenik
4. Fluorid
5. Bly

Nitrater är kemikalier som finns i gödsel och gödningsmedel samt flytande avfall som kommer från septiktankar. Så det sprids från gårdar till våra vattendrag via avrinning orsakat av regn och snö. Bakterier som naturligt finns i mark omvandlar dessa till nitrater och den vägen kommer nitrater in i dricksvattnet.

E. coli är en bakterie som finns i tarmarna på nötboskap eller i tarmarna på människor som insjuknat. Bakterien smittar vattendrag när spillning från djuren rinner med regn ned i vattendraget. Eller så följer den med avrinning vid översvämningar eller regn och kommer den vägen in i brunnar och vattendrag. Den kan till och med komma in i större städer på detta sätt. E. Coli i människor orsakar en svår magsjuka med feber och kräkningar och den kan vara livshotande för spädbarn.

Arsenik finns naturligt i sten och sediment. Arsenik förekommer oftast nära gruvverksamhet men somliga andra geokemiska förhållanden kan också förekomma som orsak. Om man utsätts för arsenik under längre tid är det sedan länge känt att det orsakar cancer. I lungor, lever, njurar, urinblåsa och prostata. Även hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes kan ibland åtminstone delvis bero på arsenik förgiftning.

Fluorid är en naturlig mineral som finns i jorden. Den förekommer nästan alltid i små mängder i vatten då den kommer med när grundvatten rinner genom jord. När man under lång tid exponeras så ökar det risken för osteofluoros. Det är fluorid som lagras i benvävnad och detta kan leda till ledsmärta samt stelhet och minskad rörlighet.

Bly är en tungmetall som ofta inte kommer från en naturlig källa. Bly kommer oftast från gamla rör och ventiler i vattenfördelningsnätet, en del av dessa är ju ganska föråldrade. Om vi får i oss bly över gränsvärdena kan det hos växande barn påverka hjärnan och nervsystem. Hos vuxna kan det orsaka högt blodtryck, minskad njurfunktion samt hjärt- och kärl problem. Även svårigheter att bli gravid är rätt vanligt.

Dessa är de fem vanligaste förekommande föroreningarna. I vatten kan det finnas cirka 80 olika föroreningar.

Vad kan vi göra själva?

Ännu är vi vana att lämna den här typen av potentiella problem åt ansvariga myndigheter att lösa. Men det finns saker som vi kan göra själva:

Testa dricksvattnet

Det finns bra snabbtester med vilka man kan testa för föroreningar, ofta är det fråga om en provsticka eller testremsa som man doppar i ett vattenglas och läser av enligt anvisningarna. Dessa är billiga, tillförlitliga och väldigt lätta att göra. Bra att göra till exempel om man har flyttat, eller om man inte vet när vattnet har blivit undersökt senast. Och förstås genast om man har misstankar om att det är nåt fel med vattnet.

Om snabbtesten visar på problemvärde ska man alltid utöka med laboratorietest. En laboratorieundersökning visar om problemet är verkligt, samt omfattningen av problemet. Det behövs som underlag när man beslutar om åtgärder för att fixa problemet.

Mindre förekomster av föroreningar kan ibland lösas enkelt och billigt med ett bra filter medan större problem oftast behöver dyrare ingrepp.

Problem med dricksvatten har vi betraktat som närmast u-landsproblem men vi kommer att få lov att ändra uppfattning om detta.

Vi har ännu ett rätt bra läge här i Sverige men händelser som till exempel översvämningarna i Gävle området och andra orter och tidigare exemplet här från Östersund bör göra oss lite mera försiktiga i framtiden.

Speciellt om man får sitt vatten från en brunn.